janneke

jag läste nyss hanna inlägg där hon beskrev hur hon skulle bli som mor. vi är ganska lika jag och hanna, iaf med dessa åsikter. vi tycker båda två att föräldrar allid fjantar sig lite. tex "min pluttisnuttigull pojke åt upp hela sin tallrik med gröt idag" såhär kan de står på facebook och ja har alltid tyckt att de varit löjligt. Men för varje dag som går har jag insett att jag kommer bli precis likadan. Skrämdes lite av mej själv när jag dessutom kom fram till att ja inte alls vill vänta tills ja är 30 med att få barn. nu menar jag INTE att ja ska skaffa barn imorgon utan jag menar att det ska komma när det känns rätt och det har inte alls något med ålder att göra.
jag vill resa och se världen men vem har sagt att ett barn inte kan följa med? jag vill ut och jobba i olika länder och lägga ner min själ i mitt arbete. men vem har sagt att en mamma inte kan ha en karriär? jag ska inte bli en karriärskvinna som skaffar en ny nanny varje år men ja ska bli något men samtidigt göra allt för att mina barn ska bli som dom borde :)

som sagt, jag tänker inte skaffa barn nu men ja kommer definitvt sluta dömma människor som väljer att skaffa barn tidigt. och för att gå ännu djupare och kanske lite egoistisk så tycker jag inte alls det är fel med ensamstående mammor. ja tycker dom är häftiga. dom gör allt och ja tror dessutom att detta i många fall kan vara bättre än föräldar som bor ihop bara för barnens skull. visst behöver barn en pappafigur, men håller man verkligen kvar mannen för barnens skull, eller är det faktiskt för en själv?